Det märks direkt att något är annorlunda med skolgården på Gyttorpsskolan. Taggbuskarna har ersatts med hallon, krusbär och smultron, bredvid en av utgångarna finns en doftande örtagård och på andra sidan huset har pilgrenar flätats till en labyrint. Nu har frosten slagit till, men tidigare i år har barnen skördat bland annat potatis, squash och sallat.

Det var 2015 som tanken föddes på att anlägga en permakulturträdgård på låg- och mellanstadieskolan i Nora kommun. Personalen, Omställning Nora och den lokala Naturskyddsföreningen fick snabbt med sig rektorn på noterna.

Redan från början involverades barnen. De fick varsitt A3-papper för att rita hur de ville att trädgården skulle se ut. Ett förslag var en labyrint, som anlades i april.

– Det har varit en stark princip att de skulle känna att det här var deras projekt, säger Roland Stanbridge från Naturskyddsföreningen i Nora.

Mycket av arbetet med att gräva, bygga och plantera har gjorts på kvällar och helger av frivilliga barn, föräldrar och allmänhet. Men de har alltid sett till att spara en del jobb för eleverna att göra under skoltid.

– Alla barn har varit med i det mesta, säger NO-läraren Catharina Modh.

Föräldrar har donerat växter och material. Pengarna för att betala permakulturdesignern Olle Andersson, redskap, frön och plantor har annars kommit från bland annat Naturskyddsföreningen, Nora kommun, privatpersoner och fonder.

– Annars hade det inte gått. Lyckligtvis är vi vana vid att söka bidrag. Och så behöver man någon anställd på skolan som en ingång, annars fungerar det inte heller, säger Lena Bjärmark.

Att Naturskyddsföreningen har engagerat sig i trädgården är självklart för Roland Stanbridge.

– Vi har en global kris med urlakade jordar, förgiftad åkermark och ohållbara jordbruksmetoder. FN har sagt väldigt tydligt att vi måste förändra paradigmet. Vi behöver en generation av barn som växer upp och förstår hur man odlar utan gift och konstgödsel. Tänk när barnen har gått här i sex år, då har de permakultur i blodet!

En annan stor vinst med projektet är att det främjar möten och samarbete mellan barn, personal och föräldrar.

– Människor börjar att prata med varandra, säger Lena Bjärmark.

Andra syften är till exempel en förbättrad lärmiljö, att främja kreativitet och fysisk aktivitet samt att öka tryggheten.

Gyttorpsskolans satsning väcker redan intresse från andra skolor som vill ha tips och råd.

– Trädgården kommer att bli ett nav för den här utvecklingen i Sverige, eftersom vi är tidigt ute, säger Roland Stanbridge.

Anfal Yassin, tio år, tycker att det har varit bra och kul att vara med och anlägga den nya trädgården.

– Man träffar nya vänner. Skolgården har blivit väldigt fin och vi har mer saker vi kan hålla på med.

Clara Ennerdal, åtta år, tycker att det är roligare att äta något hon själv varit med och odlat. Hittills bland annat potatis, ätliga blommor, sallad och kryddor.

– Skolgården har blivit myc-ket finare och det är roligare att vara här.

Bastian Bonnevier, tio år, gick nyligen med i skolans trädgårdsråd.

– Jag tror att vi ska se till att växterna mår bra. Det har varit jobbigt att gräva hålen, men kul att plantera.

Vad har förändringarna betytt för barnen hittills?

– De vågar smaka mycket mer, går och äter. Jag har fått skapa en ny regel när jag går ut i skogen med dem att de inte får smaka där! Trädgården blir något som barnen är stolta över, det är viktigt, säger Catharina Modh.

Det är helt klart pillabyrinten som gjort störst succé, berättar hon.

– Den är väldigt populär bland både små och stora barn – femmorna leker här jättemycket. Eftersom barnen hade önskat den var den viktig att få till.

Fritidshemmet på skolan har Mat och hälsa som tema under hösten där de har pratat mycket om det som odlas på skolgården och hur nyttigt det är. En del sallat, kryddor och blommor används i skolmaten. Tanken är att trädgården ska bli en allt större del av undervisningen, från att snickra fågelholkar på slöjden till att mäta rabatter på matten.

– Jag har använt potatislandet i NO-undervisningen och pratat om ekosystemtjänster och nedbrytare. Det roligaste på hela terminen var när vi tittade på maskar tyckte de, säger Catharina Modh.

Det bästa med skolträdgården är att det är lätt att plocka in saker i klassrummet att visa även när det inte går att gå ut, tycker hon. Det blir också mycket lättare att lära sig känna igen olika växter.

– Jag tycker att det här skulle finnas på varje skolgård.

Dock betonar hon att satsningen fortfarande bara är i sin linda.

– Vi ska få det här att fungera, planteras och skötas om. Vi klurar fortfarande på hur.

Catharina Modhs viktigaste tips till andra skolor som vill skapa en ätlig skolgård är att hitta samarbetspartners.

– Gör inte det här om inte andra finns runt omkring. Framför allt är det viktigt att engagera föräldrarna i jobbet. Vi har kört hårt med att det inte finns något tvång, men vi måste ha folk som vattnar på sommaren.

Hon tycker också att det är viktigt att engagera barnen redan från början, precis som de gjort på Gyttorpsskolan.

– Det har inte bara dykt upp, utan de har varit med och planerat och gjort. Det tror jag är ett vinnande koncept.