"Om det inte vore för antifa så hade vi krossats som kackerlackor. Antifascisterna räddade mitt liv."

Det säger Harvard-professorn Cornell West som är en av många framstående debattörer som den senaste veckan gått ut i medier och hyllat antifascistiska grupper för deras agerande under de våldsamma nazistdemonstrationerna i Charlottesville, Virginia, förra helgen.

– I och med händelserna i Charlottesville och dess efterspel har den antifascistiska rörelsen etablerat sig som en aktör i amerikansk politik. De diskuteras i alla stora medier och är helt plötsligt något som alla har en åsikt om, säger Mark Bray som om ett par veckor släpper boken Antifa: The Anti-fascist Handbook, om den transnationella antifascistiska rörelsen i Europa och Nordamerika efter andra världskriget.

Idén till den hyperaktuella boken föddes så sent som i början av februari i år när antifascister hamnade på förstasidan av The New York Times efter att de hindrat en av den högerextrema ”alt right”-rörelsens företrädare Milo Yiannopoulos från att framträda på Berkeley-universitetet i Kalifornien.

– Rapporteringen visade på stora kunskapsluckor om vad antifascism egentligen är, säger Mark Bray som är docent i modern europeisk historia vid Dartmouth College.

Genom att använda sig av kontakter som han byggt upp som aktivist i bland annat antiglobaliserings- och fredsrörelsen samt Occupy Wall Street under två decennier har Bray intervjuat ett 60-tal antifascister från 17 länder i Nordamerika och Europa, däribland Sverige.

Mark Bray utger sig inte för att vara opartisk, syftet med boken är att ”förse en ny generation antifascister med den historiska kunskapen och teorier som krävs för att bekämpa den återupplivade extremhögern.”

– Jag håller med historikern Dave Renton som menar att det inte går att vara balanserad när man skriver om fascism, för det finns inget positivt att säga om den.

Enligt föreningen Southern Poverty Law Center (SPLC) som bevakar hat- och extremistgrupper i USA finns det i dag över 700 aktiva högerextrema grupper i landet. Sedan Donald Trumps tillträde har antalet hatbrott skenat. Bara under Trumps första månad vid makten dokumenterades fler än 1 000 hatbrott av SPLC.

Muslimer är särskilt utsatta. Enligt organisationen Council on American-Islamic Relations (CAIR) har antalet hatbrott riktat mot muslimer ökat med 91 procent under första halvan av 2017 jämfört med samma period året innan.

– Dagens situation saknar motstycke i amerikansk historia, säger Mark Bray.

Valet av Barack Obama som landets förste svarte president samtidigt som USA genomgick den största ekonomiska krisen på 80 år hade en stor betydelse för framväxten av dagens högerextrema miljö, menar han.

– Under Obama upplevde många vita amerikaner att deras traditioner, historia och identitet hamnade i skuggan, eller till och med var hotade, av minoritetsgrupper.

Antalet högerextrema grupper växte lavinartat i slutet av 00-talet för att minska något i slutet av Obamas styre. Men samtidigt blev rörelsen allt mer aktiv på internet.

In kliver Donald Trump.

– Sedan presidentkampanjen 2016 och framförallt efter Trumps valseger har dessa grupper fått luft under vingarna och ett enormt självförtroende tack vare att de upplever att de har stöd i Vita huset. Äntligen har de fått en president som vill kasta ut invandrarna, återupprätta vit dominans, motverka ”kulturmarxism” och vrida tillbaka USA till 1950-talet.

I ett kolonialt land som byggdes av slavar och som för bara drygt 50 år sedan officiellt var ett apartheid-system är rasism på intet sätt ett nytt fenomen. Men dagens vit makt-miljö skiljer sig från tider då de protestantiska nationalisterna Ku Klux Klan hade sin storhetstid på 1920- och 1960-talet.

– Nynazismen har historiskt spelat en marginell roll i extremhögern, mycket till följd av arvet från andra världskriget och det utbredda amerikanska hatet mot tyska nazister.

Sedan några år tillbaka samlas extremhögern under beteckningen ”alt-right”, alternativa högern. Begreppet myntades av den ledande aktivisten Richard Spencer och syftar till att göra högerextremismen mer rumsren genom att framställa dess idéer som intellektuella och medelklass.

– Likt den moderna franska nationalismen framställs den nya amerikanska högerextremismen som en form av nationalism bland andra, att de bara vill vad som är bäst för sin etnicitetsgrupp precis som till exempel afroamerikaner som kämpar för att försvara sina rättigheter. Spencer ville distansera den nya extremhögern från KKK och nynazisterna. Politiskt sett är han dock tydligt rasideologisk och rasistisk.

Mark Bray tror dock att händelserna i Charlottesville förra helgen – då nazister genomförde den största marschen i sitt slag i USA på över tjugo år och en motdemonstrant dödades i ett högerextremt terrordåd – har lett till att mainstreammedierna och den amerikanska allmänheten nu ser dem för vad de är.

– Nazisterna kan inte längre gömma sig bakom alt right-masken.

Från att under det senaste året ha haft en central roll i den politiska debatten tror Bray att extremhögern återigen kommer att få en mer undanskymd roll.

– Det är viktigt att påpeka att nynazisterna är en liten och marginaliserad grupp. De mobiliserade över hela landet i flera månader inför Charlottesville men lyckades bara samla omkring 500 aktivister. Detta i ett land med 350 miljoner invånare. Men tack vare deras allierade i Vita huset har de lyckats få ett oproportionerligt inflytande på den politiska diskussionen.

Har Donald Trump och hans politik lett till en radikalisering av den amerikanska vänstern?

– Absolut, men det måste sättas i en historisk kontext. Efter 9/11 och kriget i Irak rådde det i slutet av 00-talet en utbredd hopplöshet och uppgivenhet inom den amerikanska vänstern. Men sedan hände något och rörelser som Occupy Wall Street, Black Lives Matter, Standing Rock-motståndet mot oljeledningen i North Dakota samt flera andra har bidragit till ett uppsving för vänsteraktivism i USA.

Lägg till det Bernie Sanders presidentkampanj som gjorde socialdemokratisk politik gångbar.

– Trumps extrema politik har till och med fått många liberaler och Clinton-anhängare att ta till gatorna och öppna ögonen för alternativa sätt att se på politiken.

Högerextremisternas framfart på gatorna har skapat en ny dynamik som vänstern måste förhålla sig till.

– När vi höll på med Occupy-protesterna för bara fem-sex år sedan var det ingen som kunde föreställa sig att vi skulle attackeras av nazister. Nu är det en realitet som alla vänstergrupper måste förhålla sig till.

I början av året skottskadades en antifascist när en högerextremist öppnade eld mot en anti-Trump-demonstration i Seattle. Och förra helgen skedde det första dödsfallet vid en demonstration då en nazist körde sin bil rakt in i en motdemonstration i Charlottesville, tog livet av 32-åriga Heather Heyer och skadade ytterligare 19 personer.

Även om brutaliteten i terrordådet i Charlottesville kom som en chock för många är vetskapen om högerextremisternas våldsamma natur något som har bidragit till framväxten av antifascistiska grupper. En allt större del av den amerikanska vänstern har insett att det krävs nya strategier för att bemöta de våldsamma Trump-anhängarna och extremhögern.

– Vissa av antifa-principerna, som att neka fascisterna en plattform och att utöva militant självförsvar, är inte längre exklusiva för de uttalat antifascistiska grupperna utan är något som har spridit sig inom den bredare vänstern. Vi ser det till exempel bland studentgrupper som kämpar mot den ökade högerextrema närvaron på universiteten.

Även om antifascistiska grupper som Anti-racist action (ARA) har funnits sedan 1980-talet är det först under de senaste 10 åren som renodlade antifa-grupper har etablerats i USA. Till skillnad från många länder i Europa finns i USA inte heller den traditionella splittringen mellan AFA-grupper och den institutionaliserade antirasistiska rörelsen.

– Jag tror att grupperingarna är mer flytande i USA. Många som använder antifa-metoder när det handlar om att möta extremhögern är samtidigt med i andra grupper i andra sammanhang. Dessutom har rörelser som Black Lives Matter en liknande kritisk inställning mot polisen, de använder sig av direkt aktion och solidariserar till stor del med antifas principer.

Sedan händelserna i Charlottesville har telefonen gått varm hos Mark Bray. Han har varit med i flera tv-sändningar och skrivit för stora medier som Washington Post. När ytterligare en tv-kanal vill ha med honom på länk måste vi avsluta vår Skype-intervju.

– Det som händer nu är enormt, det går inte att överdriva. Jag tror att vi kommer att se ett tydligt skifte där extremhögern tvingas på defensiven och antifascismen vinner mark. Nu gäller det att de radikala sociala rörelserna ser bortom Trump och nästa politiska val. Vi måste trycka på för förändring oavsett vem som sitter vid makten.