Forskare vid SLU diskuterar en skatt på 10–30 procent på bland annat kött och mejeriprodukter för att minska växthusgaserna från livsmedlens produktion och konsumtion. Det är ett sällsynt ogenomtänkt förslag. Visst äter svenska folket mer kött än vi borde och visst bidrar animalieproduktionen till växthuseffekten. Så långt går det att hålla med.

Samtidigt skulle en sådan skatt slå mot mjölk och andra mejeriprodukter som de flesta har som baslivsmedel. En animalieskatt skulle kännbart drabba människor med små ekonomiska resurser, de med gott om pengar har råd att fortsätta köpa vad de har lust med. 30 procents skatt på det mest oundgängliga för dem som i dag inte har en ekonomi som går ihop!

Lyfter vi blicken finns en annan verklighet. Forskare i Göteborg har konstaterat att utsläppen av växthusgaser per person och år varierar mellan 2 och 20 ton. Hög nettoinkomst ger höga utsläpp – gott om pengar ger stort utrymme för konsumtion. Ett mer verkningsfullt sätt att minska klimatgaserna skulle vara en höjd progressiv inkomstskatt. Då kom vi också åt övrig resursanvändning som är långt över jordens tillgångar. Som bekant skulle det behövas resurser från 4,2 jordklot om alla i världen levde som medelsvensken. På köpet skulle en allt mer labil social hållbarhet med ökade inkomstklyftor och segregation kunna minska.

Bakom SLU-förslaget kan man ana den vegetariska trend som blåser genom landet. Jag vet inte om SLU-forskarna är en del i den trenden. Ändå kan det vara läge att kommentera den:

För att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är det viktigt att får och kor betar i landskapet. Utsläppen från svenska kor är allmänt mindre än från importerade. På sikt behöver vi utnyttja marker som i dag ligger oanvända och bara kan brukas som betesmark.

Offentligt verksamma köttkritiker målar upp en bild av en industri som inte tar några hänsyn till djurs välbefinnande eller lidande vid slakt. Nej, vi ska inte behandla djur så att de lider. Men det är ett argument mot den industri som finns i dag, inte mot kött som livsmedel. Det finns också djurhållning och små slakterier med omsorg om djuren.

Börjar man gräva i produktionen av vegetabilier kan man också där hitta lik i lasten – kemikalieanvändning som människor och bin dör av, maskinell bearbetning av grödor med stora utsläpp av koldioxid, successiv packning av jordar, flygtransporter kors och tvärs över världen, för att ta några exempel.