Under ett år studerade miljövetarna Ahmed Al-Qassam och Anton Pettersson tre sidor och grupper på Facebook för att se vilka fyrtio inlägg i respektive kanal som fick flest gillamarkeringar. De valde kanaler med olika inriktningar för att få en bred överblick: Supermiljöbloggen, den största sidan på Facebook för miljö- och klimatnyheter, Aktuell hållbarhet, som enligt egen utsago riktar sig till ”proffs och beslutsfattare”, samt den slutna gruppen Omställning Sverige, som var tänkt att representera ett mer alternativt perspektiv.

– Vi ingår båda själva i miljörörelsen och har upplevt att den drar åt olika håll. Kan de nyheter som vi tar in vara en anledning till att det blir fragmenterat? frågar Ahmed Al-Qassam.

Studenterna kategoriserade inläggen efter vilka lösningar på miljöproblem som de tog upp och vilken aktör som sågs som ansvarig för lösningarna. Det tydligaste resultatet var att inlägg som handlar om ekologisk modernisering, alltså tekniska innovationer som lösningar på miljöproblem, fick flest gillamarkeringar hos både Aktuell hållbarhet och Supermiljöbloggen. I dessa artiklar pekas ofta staten och/eller marknaden ut som ansvarig för att lösa problemen. Studenterna tror att slagsidan mot ekologisk modernisering beror på ett mer slagkraftigt språkbruk än sufficiency, där minskad produktion och konsumtion ses som lösningen för ett mer hållbart samhälle.

I gruppen Omställning Sverige var det istället artiklar med fokus på individens ansvar för en hållbar utveckling och sufficiency-lösningar som fick flest gillamarkeringar.

– Varför gillar vi artiklar där ansvaret läggs hos staten och/eller marknaden? Kan det vara av bekvämlighet – om de löser problemen behöver jag själv inte göra något? I Omställningsgruppen är det precis tvärt om. ”Emilia byggde SITT EGET mikrohus”. Där handlar det om inspiration, att om Emilia klarar detta, varför skulle inte jag? Man lägger ansvaret på individen, säger Ahmed Al-Qassam.

En av studenternas slutsatser är att miljörörelsen kanske bör flytta fokus från klimatfrågan till hållbarhet ur ett större perspektiv.

– Att fokus i miljödebatten ligger på koldioxidfrågan gynnar slagkraftigheten hos nyheter inom ekologisk modernisering. Det blir lösningar med fokus på storskalighet och teknik, fast det kanske egentligen är småskalighet som är lösningen. I vår uppsats ser vi att tekniska nyheter får tolkningsföreträde, säger Anton Pettersson.

– Historiskt sett har många förändringar skett för att en engagerad gräsrotsrörelse har drivit dem. Det är sällan som staten eller marknaden har tagit initiativ till samhällsförändring, säger Ahmed Al-Qassam.

Om de ska vara kritiska mot de inlägg som är populärast i gruppen Omställning Sverige är det att så mycket fokus läggs på individens ansvar.

– Sufficiency finns också på makronivå, med stora förändringar i samhället som idén om basinkomst. De nyheterna finns inte bland dem som får flest likes. Man måste våga tro att lösningarna kan ske på statlig nivå. Det fungerar inte om alla är miljömedvetna om inte strukturerna i samhället ändras, säger Anton Pettersson.