Fria Tidningen

Maktbalansen förskjuts i Egypten

President Morsys beslut att tvinga en rad höga militärer i pension välkomnas som ett steg mot civilt styre, men väcker också oro för att Muslimska brödraskapet ska monopolisera makten i Egypten. Nu går den politiska kampen in i en ny fas.

Analys: Kampen om Egypten

Mohammed Morsys tillkännagivande på söndagseftermiddagen kom som en total överraskning även för de mest luttrade kommentatorer. I ett slag avlägsnades inte bara Mohammed Hussein Tantawi – som var den störtade diktatorn Hosni Mubaraks försvarsminister i 20 år och chef för militärrådet SCAF – från sin post, utan också hans närmaste underlydande och cheferna för flottan och flygvapnet. Samtidigt upphävde Morsy genom ett dekret militärrådets kontroversiella tillägg till konstitutionen från den 18 juni, som kraftigt begränsade presidentens makt. Därmed har Morsy och Muslimska Brödraskapet – åtminstone på ytan – genomfört en fullständig omkastning av den politiska maktbalansen, efter militärrådets och den högsta domstolens beslut i juni att upplösa parlamentet. Nu går istället den lagstiftande makten över till presidenten, som också får rätt att utse en ny grundlagskommitté om den nuvarande inte lyckas enas om en ny konstitution.

Den omedelbara bakgrunden till beslutet är den pågående krisen på Sinai-halvön, som utlöstes förra veckan då 16 egyptiska soldater dödades när en okänd grupp attackerade en gränsövergång mot Israel. Till en början såg det ut som att militären skulle utnyttja situationen till sin egen fördel, genom att piska upp patriotiska stämningar och utmåla attackerna som en indirekt följd av Brödraskapets nära band till den palestinska rörelsen Hamas – utan några bevis för att palestinier från Gaza skulle ha varit inblandade. Men militärens oförmåga att förutse och förhindra attackerna och Tantawis förödmjukande behandling av Morsy – som bland annat avråddes från att gå på de dödade soldaternas begravning eftersom militären inte kunde "garantera hans säkerhet" – tycks istället ha gett Brödraskapet ett tillfälle att agera.

Morsys ommöblering i militärledningen har följts av intensiva spekulationer och vitt skilda tolkningar. Å ena sidan välkomnar de flesta avskedandet av Tantawi, som utmålats som en amerikansk lakej och symbol militärens försök att kontrollera den politiska processen efter Mubaraks fall. En stärkt position för Egyptens första civila president är också ett efterlängtat steg bort från militärstyret. Å andra sidan växer oron för att Morsys makt – i det konstitutionella vacuum som landet ännu befinner sig i – ska bli alltför stor.

Det är också få som tror att Morsys beslut togs utan konsultationer med militärrådet och garantier om åtalsimmunitet och fortsatt skydd av militärens ekonomiska privilegier. Att flera av de tvångspensionerade militärerna erhöll nya poster i civila institutioner – och i ett fall utnämdes till minister för militär produktion – lyfts också fram som ett bevis för att Brödraskapet inte tänker utmana militärens ekonomiska imperium. Snarare än ett avgörande slag mot militärens makt kan beslutet också ses som ett sätt för Brödraskapet att stärka sin egen position inom de väpnade styrkorna, genom att göra sig av med djupt impopulära ledare och låta yngre officerare avancera till toppen.

Sekulära aktivister påminner nu om att att den nya försvarsministern och SCAF-medlemmen Abdel Fattah al-Sissi först blev ett känt namn förra året, när han erkände att militären genomfört förnedrande "oskuldstester" på arresterade kvinnliga demonstranter och rättfärdigade dem med att de skulle skydda soldater från anklagelser om våldtäkt. Den tidigare anonyme al-Sissi har också pekats ut som "Brödraskapets man" i SCAF av kritiker som anklagat den islamistiska rörelsen för att försöka ta kontroll över militären, samtidigt som hans tidigare position som chef för den militära underrättelsetjänsten innebar nära kontakter med USA.

Med utnämningen en känd domare, Mahmoud Mekki, till posten som vicepresident har Morsy också svikit tidigare löften att utse en kvinna och en kristen till sina vicepresidenter. Mekki åtalades av Mubarak-regimen år 2006 efter att ha lett demonstrationer av hundratals domare som krävde ökat oberoende från staten. Men där Morsys anhängare ser utnämningen som ett bevis på viljan att reformera landets korrupta rättsväsende ser kritiker ett försök att stärka Brödraskapets inflytande över domarkåren.

Det enda som står helt klart efter Morsys kuppartade manöver är att maktkampen i Egypten nu går in i en ny fas. Efter att ha slitits mellan två poler i form av militärrådet och Brödraskapet är den formella makten nu samlad i den islamistiska rörelsens händer. Därmed tvingas Brödraskapet, som hittills kunnat gömma sig bakom militärstyret, axla ansvaret för de omfattande utmaningar som landet står inför: stigande levnadsomkostnader, brist på gas och dricksvatten, återkommande elavbrott i fattiga byar som på senare tid även nått de större städerna, stora underskott i statsbudgeten och utrikeshandeln och en våg av strejker och sociala protester som växt sig allt starkare under sommaren.

Men även det sekulära lägret i Egypten måste nu snabbt anpassa sig till den nya situationen. De aktivister och partier som, om än tvekande, ställt sig bakom Morsy i de senaste månadernas konfrontation med militären tvingas nu spela rollen som opposition fullt ut. I teorin är det en tacksam roll, men i praktiken är det svårare med tanke på Brödraskapets finansiella och organisatoriska övertag – som inom kort lär matchas av växande inflytande över de statskontrollerade medierna.

Allra svårast blir förmodligen anpassningen för de liberala partier som lutat sig mot militärrådet som en motvikt mot islamisterna. Idag, med Tantawi och hans närmaste män ersatta av underlydande som förväntas hålla ett större avstånd från politiken, framstår de som det politiska spelets största förlorare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Analys: Risk för regionalt bakslag

Militärkuppen i Egypten riskerar inte bara att störta landet ner i en fördjupad våldsspiral. Den kan också medföra ett bakslag för demokratiska krafter i hela regionen, skriver Per Björklund i en analys.

Fria Tidningen

”Vi fortsätter tills revolutionen segrat”

Det egyptiska politiska filmkollektivet Mosireen har nått hundratusentals med sin youtube-kanal. Men deras arbete är inte riskfritt. Fria Tidningen har träffat Salma Said, som fortfarande bär spåren av säkerhetsstyrkornas våld i sin kropp.

Fria Tidningen

Opposition fördömer undantagstillstånd i Egypten

President Mohammed Morsis beslut att utlysa lokalt undantagstillstånd efter helgens blodiga kravaller i Suez och Port Said fördöms av oppositionen, som också avfärdar maning till nationell dialog.

Fria Tidningen

Brödraskap under press

Mycket tyder på en seger för ja-sidan när folkomröstningen om Egyptens nya konstitution avslutas på lördagen. Men det jämna resultatet och det låga valdeltagandet innebär att det kan bli en ihålig seger för Muslimska Brödraskapet.

Fria Tidningen

Egyptisk fredsinitiativ väcker hopp

Mohammed Morsys förslag om regionala samtal kring Syrien har väckt försiktiga förhoppningar om en fredlig lösning på den blodiga konflikten.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu