Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

- Regeringen hävdar att samtliga invånare i nationalparken ska rådfrågas. Men många av dem som är positiva till motorvägen har flyttat dit på senare år och tillhör inte urfolken i området, säger Pedro Gómez vid tankesmedjan Unir på telefon från Bolivia.

Enligt Bolivias grundlag måste regeringen samråda med urfolk innan man fattar beslut som rör deras territorier. Det är denna mekanism som regeringen nu använder för att få grönt ljus för vägbygget. Från och med i morgon och tre veckor framåt kommer invånarna i nationalparken att rådfrågas av valmyndighetens funktionärer. Men förutom urfolken bor även många nyinflyttade kokaodlare i området, som enligt grundlagen inte ska rådfrågas.

Bakgrunden är att regeringen vill bygga en motorväg genom nationalparken tillika indianterritoriet Isiboro Sécure för att förbinda två regioner och underlätta handel och transport. Den skulle även möjliggöra utvinning av de gasfyndigheter som tros finnas i området.

Nationalparken är samtidigt hem åt jägar- och samlarfolken yuracaré, trinitario, chimán och mojeño. De är relativt små ursprungsbefolkningar med bara några tusen medlemmar. Kokaodlarna som har flyttat dit under senare år är införlivade i marknadsekonomin och ser motorvägen som ett steg framåt i regionens utveckling. President Evo Morales är själv kokaodlare i grunden och har sin politiska bas i Chapare, söder om nationalparken.

- Motorvägen kommer underlätta för kokaodlarna att skaffa sig mer mark i Isiboro Sécure. Även timmeravverkningen kommer att öka och urfolkens sätt att leva hotas när allt fler flyttar in utifrån, säger Pedro Gómez.

Finansieringen och upphandlingen av motorvägen var redan klar då urfolken i Isiboro Sécure förra året inledde en lång protestmarsch från Amazonas djungler mot huvudstaden La Paz högt uppe i Anderna.

Demonstranterna fick snabbt stöd av stadsbor och andra indianorganisationer. Regeringen hävdade att indianerna stöddes av högern och miljöorganisationer och att de fick pengar under bordet. Folkrörelser som står regeringen nära blockerade vid flera tillfällen protestmarschen. Det hela fick ett abrupt slut då polisen våldsamt upplöste marschen innan den nått sitt mål. Tv-bilderna som visade brutalt övervåld från polisens sida ökade vreden mot regeringen, som ansågs ligga bakom polisaktionen, och presidenten Evo Morales lovade då att stoppa vägbygget.

I början av året nådde dock ytterligare en protestmarsch La Paz från Isiboro Sécure. Denna gång var det anhängare till regeringen som krävde att motorvägen skulle byggas. Kort därefter beslutade regeringen att en rådfrågning skulle ske. Kritiker menar att det var en taktik från regeringens sida att låta andra indianer kräva motorvägen.

Motståndarna till motorvägen genomförde ytterligare en protestmarsch till La Paz under maj och juni. Efter två veckor i huvudstaden återvände de hem utan att ha fått regeringen att backa. I stället lyckades regeringen få över en del av indianledarna på sin sida.

En av deltagarna, byledaren Lázaro Tacó, sade senare till bolivianska medier att regeringen passat på att överösa byarna i nationalparken med gåvor under marschen för att få invånarna att rösta ja till vägbygget. Pedro Gómez håller med.

- Regeringen har övertalat vissa indianledare genom att skänka gåvor till byarna och har lyckats splittra motståndarna till motorvägen. Det är inte ett korrekt sätt att genomföra en rådfrågning.

Evo Morales blev president för sex år sedan med bland annat löften om starkare rättigheter för urfolken. Därför har han fått mycket kritik för det planerade vägbygget genom ett indianterritorium. Samtidigt är det svårt för honom att säga nej till sina gräsrötter i Chapare, som skulle gynnas av motorvägen. Morales behöver också förbättra landets vägnät för att ekonomin ska växa och möjliggöra fler sociala reformer.

Rekommenderade artiklar

© 2014 Sesam