På söndag är det kyrkoval. Valet till riksdagen känner de flesta till. Men kyrkovalet är mer okänt.

Svenska kyrkan är en kristen, luthersk kyrka. Det är Sveriges största kyrka. 6,1 miljoner svenskar är medlemmar. För att få rösta ska man vara medlem i Svenska kyrkan, vara 16 år eller äldre och bo i Sverige.

5,2 miljoner personer får rösta. Men de flesta röstar inte. Förra valet var 2013. Då röstade 700 000 personer. Det är 13 procent av medlemmarna.

Jämför med ett riksdags-val är det väldigt lite. Vid förra valet röstade 85,8 procent till riksdagsvalet.

När man röstar till riksdagen kan man också rösta till landstinget och kommunfullmäktige. Kyrko-valet är också uppdelat i tre olika val. Man röstar till kyrko-fullmäktige, stifts-fullmäktige och kyrko-mötet. Kyrkofullmäktige styr över en kyrka eller ett pastorat. Stiftsfullmäktige styr över stiftet. Det är ett större område. Svenska kyrkan har 13 stift. Kyrkomötet bestämmer över hela Svenska kyrkan.

I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år. Det är alltid den tredje söndagen i september.

Man kan rösta på olika grupper. De kallas för nominerings-grupper. Några grupper är politiska partier. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna ställer upp i kyrkovalet. Andra är politiska grupper som inte tillhör ett visst parti. De heter till exempel Fria liberaler i Svenska kyrkan eller Vänstern i Svenska kyrkan.

Det finns också grupper som inte har en politisk färg.

Jonas Lindberg är präst i Uppsala domkyrka. Han tycker att det är viktigt att rösta i kyrkovalet.

– Genom att rösta kan man påverka Svenska kyrkan, säger han till Upsala Nya Tidning.

Många svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. Men de går sällan i kyrkan, de kanske inte ens tror på Gud. Ska de ändå rösta?

– Ja, kyrkan påverkar alla i Sverige. Vi har ett stort socialt arbete och vi hjälper människor i kris. Människor räknar med kyrkan, där kan man få stöd både i glädje och sorg, säger han till Upsala Nya Tidning.