Många städar hela Sverige | Sesam
  • Plastskräp på gatan och i naturen följer med regnvattnet ut till havet. Sedan kommer skräpet upp på stränderna. Därför städar man även i och vid haven.
  • Gamla däck kan återvinnas. Gummit kan bli små bitar som man gör konstgräs av. Många fotbollsplaner har konstgräs istället för vanligt gräs.
  • Johanna Ragnartz, Håll Sverige rent.
Sesam

Många städar hela Sverige

Vi skräpar ner. Om ingen skulle städa bort det vi slänger skulle vi till slut leva på en soptipp.

Det som göms i snö kommer upp i tö är ett svenskt ordspråk. Det betyder att sanningen förr eller senare kommer fram. Man kan säga det samma om vårt skräp.

Vi slänger nämligen mycket saker på marken. Allt det kommer fram när snön försvinner.

Det kan vara allt från cigarrett-fimpar eller plast-påsar till skrot och gamla däck. Om ingen skulle städa bort det vi slänger skulle vi till slut leva på en soptipp.

De allra flesta vill ha det rent i naturen och där vi bor. Därför finns det flera organisationer och företag som städar upp skräpet.

En sådan organisation är Håll Sverige rent. Johanna Ragnartz är chef där.

– Väldigt många människor i Sverige gillar inte skräp på gator, i parker och i naturen. Nedskräpningen skadar djuren och miljön, säger hon.

En undersökning visar att 82 procent tycker att nedskräpning är dåligt. Många tycker att det är skräpigt på gator, torg och trottoarer, längs bilvägar och vid återvinnings-stationer. Men många tycker att det också är skräpigt i parker, frilufts-områden och andra natur-områden.

I städer och samhällen är det kommunen som städar. Men det hamnar mycket skräp också vid våra vägar, på stränder och i hav och sjöar.

Håll Sverige rent arbetar med att få oss att skräpa ner mindre.

– Alla kan göra något för att lösa nedskräpningen nämligen att låta bli att skräpa ner, säger Johanna Ragnartz.

Organisationen hjälper skolor och kommuner att informera om vad alla ska göra med sitt skräp. För allt är inte skräp som vi kastar. Mycket kan återvinnas. Det som kan användas igen ska inte kastas. Gamla däck återanvänds till exempel och blir konst-gräs till fotbolls-planer.

Organisationen Städa Sverige låter ungdomar jobba för miljön. Olika idrotts-föreningar i Sverige äger och driver Städa Sverige. De får pengar ifrån företag, kommuner och andra organisationer. Varje år får ungdomar som idrottar städa vid vägar. Från Norrbotten till Skåne plockar ungdomar upp allt möjligt skräp som har bilförare har kastat. Ungdomarna samlar in cirka 1 300 ton skräp varje år.

Nedskräpningen av havet är ett allvarligt miljö-problem. Om den fortsätter kan det finnas mer plast än fisk i haven år 2050. Plast-skräp som slängs på gatan och i naturen följer med regn-vattnnet ut till havet. Sedan kommer skräpet upp på stränderna igen. Därför ordnar man även städning i och vid haven.

Fakta: 

Fakta om skräp

Nästan 80 procent av skräpet är fimpar, cigarrett-paket, snus och snus-dosor. I många parker är nedskräpningen ett stort och växande problem. En vanlig sommar-dag kan det finnas 20 000–30 000 fimpar bara i en enda park i Stockholm.

Flera kommuner mäter skräpet de samlar in. Därför vet man att nedskräpningen ökar. Mellan 2015 och 2016 har nedskräpningen ökat med 13 procent i de kommuner som mäter skräp. Det visar Håll Sverige rents Skräprapport.

Källa: Håll Sverige rent

Ordlista

fimp -en -ar = den sista biten som blir kvar av en cigarrett när man har rökt klart

idrott -en = övningar som man gör för att träna kroppen och som man kan tävla i

nedskräpning -en = när man kastar saker där de inte ska vara

skrot -et = gammal metall som man inte längre använder

skräp -et = saker som man har använt och inte längre vill spara

släng/a -er -de -t = kasta något snabbt och slarvigt

snusdos/a -an -or = liten burk där man förvarar snus

soptipp -en -ar = en plats dit man kör sopor och skräp

återanvänd/a -er -e -t = använda något en gång till

återvinning = när man gör något nytt av det som man redan har använt

Rekommenderade artiklar

© 2017 Sesam