Brist på tolkar kan leda till sämre vård
I dag är det är stor brist på tolkar i Sverige, bland annat på grund av att det kom många asylsökande till Sverige förra året. Det har blivit ett problem för sjukvården och kan leda till att patienter får sämre vård.
Redan förra året varnade Sveriges läkarförbund att bristen på tolkar var akut. I år kommer det inte lika många flyktingar till Sverige som förra året, men det kommer ändå att behövas fler tolkar när de nyanlända ska komma in i samhället. Det säger Anne-Marie Colliander Lind, ordförande för Språkföretagen.
– Vi vet att det behövs många tolkar precis när människor har kommit till Sverige och är nya här. Sedan behöver många hjälp med tolkning igen när de börjar komma in i samhället. De kanske börjar en utbildning och barnen börjar skolan, eller de kanske behöver vård.
För några månader sedan gjorde Socialstyrelsen en undersökning av situationen. Den visade att bristen på tolkar inom sjukvården är ett problem i hela Sverige. Och det är störst brist på tolkar som talar arabiska, dari, persiska, somaliska och tigrinska. Det är särskilt stor brist på auktoriserade sjukvårds-tolkar. Undersökningen visar också att många tolkar hellre väljer jobb som är bättre betalda än inom sjukvården.
– Tolken spelar en mycket viktig roll i mötet mellan patient och läkare. När läkare och patient inte förstår varandra finns det risk att läkaren missförstår symtomen och inte kan säga vilken sjukdom en personen har, säger Anne-Marie Colliander Lind.
I dag leder bristen på tolkar till att man måste skjuta upp undersökningar och att det tar längre tid för patienter att få diagnoser. Det är ett allvarligt problem, enligt Socialstyrelsen. Det är ett särskilt stor problem inom akut-vården. Bristen på tolkar är också större på landsbygden än i städer, eftersom de flesta tolkar bor i eller nära städer. Det var färre av de asylsökande som gjorde en hälso-kontroll inom sjukvården år 2015 än 2014. En orsak är att sjukvården hade mer att göra. En annan orsak är bristen på tolkar.
Regeringen har i år gett 21 miljoner kronor till att bland annat öka antalet utbildnings-platser för tolkar. Det ska då bli dubbelt så många utbildningsplatser som förut. Det är bra, men man också göra andra saker, tycker Språkföretagen.
– Det kommer att förbättra situationen i framtiden, men vi måste också förändra situationen nu. Till exempel genom att börja använda distans-tolkar mer, säger Anne-Marie Colliander Lind.
Jonas Ahlstedt är vd på tolkförmedlingen Transvoice som säljer tolk-tjänster i Stockholms läns landsting. Han säger att det finns mycket som landstingen själva kan göra för att förändra situationen. Ett vanligt problem är att alla vill ha tolkar samma dagar och tider.
– Det måste landstingen ändra på. De måste också jobba mer med distans-tolkning. Inom vården är tolken på plats 70-80 procent av gångerna. Man kan titta på hur Migrationsverket jobbar istället. Där sker 70 procent av tolkningen via telefon, säger Jonas Ahlstedt.
En annan lösning är att landstingen anställer personal som talar flera språk. Men en förändring tar tid, säger han.
– Vi kommer inte att kunna lösa det här problemet snabbt. Sverige har satt sig i en situation som vi inte klarar att hantera. En fråga är om vi kan acceptera en lägre nivå på tolkar. Är en översättning som blir fel värre än att inte ha en översättning alls? Var går gränsen? undrar Jonas Ahlstedt.
Lätt svenska: Sara Hasbar
Ordlista
auktoriserad sjukvårdstolk -en -ar = en tolk som har gått en utbildning för att tolka inom sjukvården
brist -en -er här: för lite av något
distanstolk -en -ar = tolk som tolkar via telefon
landsting -et - = myndighet som har ansvar för bland annat sjukvården i ett län
Socialstyrelsen = statlig myndighet som arbetar för att vården i Sverige ska vara säker för patienterna
Språkföretagen = organisation som arbetar med frågor som är viktiga för arbeten som har med språk att göra
symtom -en - = ett tecken på något, till exempel en sjukdom