Svenska traditioner till påsk | Sesam
Sara Hasbar

Fördjupning


Sara Hasbar
  • Att måla påskägg är en tradition i många länder.
  • Påsken är en av de högtider då vi i Sverige äter mycket mer godis än vanligt. Många tycker att det är roligt att fylla påskägg med godis och sedan gömma dem. Sedan får barnen i familjen leta upp dem.
  • I Sverige är det tradition att barn klär ut sig till så kallade påskkärringar. De brukar rita påskkort som de delar ut, till exempel till sina grannar. Då brukar de få godis tillbaka.
  • En liten påskkärring klär ett påskris med fjädrar och ägg. Många pyntar sina hem med påskris och fjädrar under påsken.
  • Ägg är populärt på matbordet under påskveckan.
  • En liten påskkärring i smink och huckle, som är en bit tyg som hon har knutit runt håret. Prickarna på näsan kallas för fräknar.
  • De gula, vackra påskliljorna brukar blomma till påsk och används därför ofta som en prydnad under påsken.
  • En riktig påsk-tradition. Volker och Christa Kraft har i över 40 år hängt upp 10 000 målade påskägg i ett träd i trädgården hemma i Saalfeld i Tyskland.
Sesam

Svenska traditioner till påsk

Påsken är en högtid som har funnits länge i Sverige. I dag är den för många svenskar inte längre en religiös högtid, utan istället en tid för vila, mycket mat och mycket sötsaker.

Att äta ägg under påsken är en gammal tradition för kristna i hela världen. Folklivsforskare tror att det beror på att hönorna kommer igång med att lägga ägg vid påsktid och att det också kan bero på att man inte fick äta ägg under fastan. Fastan innan påsken var 40 dagar lång. Därför åt man mycket ägg när man till slut fick göra det. Efter den långa påsk-fastan hade man också sparat en hel del ägg.

Traditionen att måla äggen och att göra påskmåltiden festligare finns i hela Europa. Det blev vanligt hos många människor i Norden på 1700-talet. I början var det vanligt att man kokade äggen till exempel med lökskal och i rödbets-vatten för att de skulle få en fin färg. Omkring sekelskiftet 1900 började man använda speciella äggfärger som då fanns att köpa. För att ägget skulle få en fin glans kunde man efter färgningen gnida det med en bit fläsksvål.

Förr gav man bort dekorerade ägg när det var påsk, både till sina vänner och även till sitt tjänste-folk. Vid slutet av 1800-talet gav man även bort påskägg av papp som man fyllde med godis. Sådana ägg ger vi bort än idag.

Källa: Skansen.se

Mycket godis under påsken

Påsken är en högtid då vi i Sverige äter mycket godis. Påsen och julen är två högtider då svenskar köper mycket mer godis än vanligt. I dag äter svenskar runt 16 till 17 kilo godis och choklad per person och år. Det har ökat mycket sedan förr i tiden. I början av 1960-talet åt vi 6 till 7 kilo godis per person och år.

Källa: jordbruketisiffror.wordpress.com

...och mycket ägg

Vi äter inte bara mycket godis under påskveckan, utan också mycket ägg. Det är en tradition som håller i sig, trots att de flesta svenskar inte längre fastar inför påsken. Normalt sett äter svensken i genomsnitt ett halvt ägg om dagen. Det är nästan 207 ägg per år. Men under påskveckan äter vi dubbelt så mycket ägg som vanligt. Då äter vi totalt 2000 ton ägg.

Källa: www.svenskaagg.se

Ordlista

dekorerad/t -de = som man har gjort fint, t ex målat

fast/a -n -or = en tid då man inte äter något alls (eller slutar äta vissa saker), t ex på grund av sin religion eller för att må bättre

fläsksvål -en -ar = skinnet på grisen

rödbetsvatt/en -net - = vatten som man har kokat rödbetor i

tjänstefolk -et - = personer som arbetar hemma hos rikare familjer, till exempel med att laga mat, städa, ta hand om gården och ta hand om barnen

Rekommenderade artiklar

© 2019 Sesam