Fråga oss


  • Det finns flera olika regler för vad man kan göra om en person har försvunnit. Foto: Anders Wiklund/TT
Sesam

Vad gör jag om en person har försvunnit?

Jag har en fråga om vad som händer om en person har försvunnit, och varit borta i flera år. Till exempel en person i familjen. Ingen vet vad som har hänt personen, om han lever eller är död. Vad kan personens familj göra då? Kan de ansöka om att få personen död-förklarad? Och vad händer i så fall om personen kommer tillbaka?

Svar: Det låter som en mycket tuff situation. Det händer att personer försvinner, utan att deras släktingar vet vad som har hänt. Några väljer att lämna allt, och börja ett nytt liv på en annan plats. Andra kan ha dött, utan att släktingarna vet hur och var. Jag kan berätta vad du kan göra rent praktiskt. Om en person har varit försvunnen i flera år kan ni få personen dödförklarad.

Det betyder att personen är registrerad som död i folkbokförings-registret. Man ansöker om det till Skatteverket, som gör en utredning. De pratar till exempel med polisen. De låter också andra släktingar titta på ansökan och säga vad de tycker. Jag har pratat med Sven-Åke Jansson på Skatteverket. Han har berättat om hur det går till.

Det finns olika regler, beroende på hur lång tid det har gått sedan personen försvann. Det finns fyra olika fall. Det första är om en person har försvunnit, och det är utrett att personen har dött.

Det kan till exempel vara att personen var på en båt som gick sönder och sjönk i en storm. Den försvunna personens namn stod med på en lista över dem som var på båten. Då kan släktingarna lämna in en ansökan om dödförklaring direkt. De behöver inte vänta.

Samma sak gäller om en person har försvunnit vid en naturkatastrof eller en stor olycka eller något liknande. Det finns då en ”mycket hög grad av sannolikhet” för att den försvunne är död. Skatteverket måste då först sätta in en annons i tidningar. Där står att alla som vet något om personen ska kontakta Skatteverket. Efter det väntar man i minst två månader. Man väntar för att se om det kommer in några svar. Om inga svar kommer som visar att personen inte är död, blir personen dödförklarad.

I de två andra fallen måste släktingarna vänta en tid med att ansöka om dödförklaring. I fall nummer två måste de vänta i minst ett år efter att personen har försvunnit. Då ska det finnas ”en hög grad av sannolikhet” att personen är död.

Det kan till exempel vara att en person är försvunnen efter att personens hus brann ner. Men man har aldrig hittat någon del av kroppen, eftersom allt blev förstört i branden.

Då kan släktingarna ansöka om en dödförklaring efter ett år. Skatteverket även in en annons i tidningar. Där står att alla som vet något om personen ska kontakta Skatteverket.

Efter det väntar man i minst sex månader. Om inga svar kommer, blir personen dödförklarad.

Det sista fallet tror jag kan gälla för dig. Då har en person varit försvunnen i minst fem år, och släktingarna vet inte vad som har hänt. Då ställer man inte längre lika höga krav på bevis på att personen är död. Men det måste ändå finnas en grund för att tro att personen är död. Också i det fallet sätter Skatteverket in en annons i tidningar, till exempel lokaltidningar. Där står att alla som vet något om personen ska kontakta Skatteverket. Efter det väntar man i minst sex månader. Om inga svar kommer som visar att personen lever, blir personen dödförklarad.

Vad händer då om en person blir dödförklarad, men det var fel? Personen hade försvunnit för att hen ville det, och sedan kommit tillbaka efter flera år. Sven-Åke Jansson säger att det är mycket ovanligt. Då kan Skatteverket ta tillbaka dödförklaringen. Men först måste någon sorts utredning göras, och personen måste identifiera sig. Efter det skriver Skatteverket in personen i folkbokföringen igen.

Ordlista

folkbokföring -en = en lista som Skatteverket har över alla personer i Sverige. Där står var de bor och när de är födda

grund -en -er här: orsak

sannolikhet -en en mycket hög grad av sannolikhet = det är nästan helt säkert

identifiera -r -de -t sig = att visa till exempel ett körkort eller ett pass, för att bevisa vem man är

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Asylstafetten vandrar vidare

Den 10 juli startar årets asylstafett, som är en vandrande manifestation för en human flyktingpolitik.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu