Duraid Al-Khamisi skriver om Sverige | Sesam
  • I dag finns det många ungdomar i Husby som kämpar för de unga i området, säger Duraid Al-Khamisi.
  • I dag finns det många ungdomar i Husby som kämpar för de unga i området, säger Duraid Al-Khamisi.
  • Duraid Al-Khamisi flydde från Irak med sin familj år 1994. I dag har han skrivit en bok om sitt liv.
  • Duraid Al-Khamisi skrev boken Regnet luktar inte här på två år.
Sesam

Duraid Al-Khamisi skriver om Sverige

Duraid Al-Khamisi flydde med sin familj från Irak till Sverige när han var åtta år. I dag är han journalist och har skrivit en bok om sitt liv. Genom att berätta historien om sitt liv berättar han också om Sverige.

1994 lämnade familjen Al-Khamisi, som tillhör den religiösa gruppen mandéer, Bagdad för att söka ett tryggare liv i Sverige. I Bagdad hade de ett nybyggt hus, och där ägde pappan en guldbutik. Resan till Sverige var tuff. Familjen kom till Sverige via Baltikum och de åkte över Östersjön i en trång fiskebåt till Gotland. Efter en tid på en flyktingförläggning flyttade familjen till Husby i Stockholm, och där bor de än i dag.

– Boken är en berättelse om mitt liv, men det är ännu mer en berättelse om Sverige. Jag ville berätta om krigen vi flyr från och om den farliga resan hit. Men jag vill också berätta om den rasism vi möter i Sverige.

Det går inte bra för familjen Al-Khamisi i Sverige. Pappan har svårt att få jobb och mamman lider av ensamheten. Duraid mår dåligt över situationen och börjar slåss på Husbys gator. Men när han blir lite äldre förändras livet. Han läser färdigt skolan och utbildar sig till journalist. Och i dag har han skrivit boken Regnet luktar inte här. Boken handlar om hans liv och om hans familj. Den handlar också om deras liv i Irak, den farliga vägen hit och uppväxten i Stockholm. Duraid Al-Khamisi arbetade med boken i fem år.

– När jag började skriva förstod jag att jag hade varit arg en stor del av mitt liv, säger han.

Han ser att ungdomarna i förorterna är ännu argare i dag.

– Deras ilska handlar om självhat, och en känsla av att vara mycket sämre än andra.

Men han ser också att det i dag finns många ungdomar i förorterna som organiserar sig. Tillsammans kämpar de för att förändra ungdomarnas syn på sig själva.

– Det fanns nästan inte alls när jag växte upp. Mycket har förändrats på tio år.

Duraid Al-Khamisi växte upp på 1990-talet. Han tycker att rasismen var mer direkt och tydlig på den tiden än i dag. Då var lasermannen aktiv och det gick bra för partiet Ny demokrati.

– Lärare och andra sa rakt ut till mig: åk hem.

Men han menar att rasismen ser ut på många olika sätt.

– Rasismen kan le och ha fina kläder på sig. Ibland sitter den bakom ett skrivbord. Eller är rösten i telefonen hos SOS-alarm. Hela samhället bygger på rasism. Men det är inte mitt jobb att förklara vad rasism är. De som har ansvar måste själva ta reda på vad det handlar om.

Fakta: 

Lätt svenska: Sara Hasbar

Duraid Al-Khamisi

Duraid Al-Khamisi är född i Bagdad år 1986.

Han kom till Sverige 1994 och är uppväxt i Husby, en förort till Stockholm.

Han är journalist och har arbetat för bland annat Svenska Dagbladet, Expressen och Sveriges Radio.

Hans första bok heter Regnet luktar inte här.

Ordlista

Baltikum = länderna Estland, Lettland och Litauen

Lasermannen = en man som i början av 90-talet sköt flera personer med invandrarbakgrund i Stockholm och Uppsala. En dog, flera blev svårt skadade

mandé -n -er = person som tror på religionen mandeism, en religion som finns främst i Irak och Iran

Ny demokrati = ett politiskt parti som satt i Sveriges riksdag åren 1991 till 1994. Partiet ville bland annat att Sverige skulle ta emot färre invandrare

Rekommenderade artiklar

Semester, sol och sommar i P1

Sommar i P1 började som ett radioprogram som gav tips inför semestern. Programmet har förändrats mycket, men också i dag gillar många att lyssna på det på semestern.

Från vardagskläder till festkläder

Folkdräkter är kläder som vanligt folk hade förr. Kläderna var lika i en by eller i ett område. I grann-byn kunde kläderna vara annorlunda. Det gjorde att man visste från vilken by någon kom genom kläderna de bar.

© 2019 Sesam