Utställningen som vill att vi pratar om ”vi” och ”dem” | Sesam
  • Cajsa Lagerkvist.
  • Utställningen (O)mänskligt har visats på flera museer tidigare, bland annat i Stockholm.
  • Rasbiologer ansåg att man kunde dela in människor i olika raser.
  • Förr i tiden fanns en tro på att de olika raserna hade särskilda egenskaper.
Sesam

Utställningen som vill att vi pratar om ”vi” och ”dem”

Utställningen (O)mänskligt berättar om en tid då många i Sverige trodde på rasbiologiska idéer. Det ledde bland annat till att människor blev tvingade att sterilisera sig.

– Vi vill också prata om hur vi delar in varandra i grupper i dag, säger Cajsa Lagerkvist på Göteborgs stadsmuseum.

Utställningen (O)mänskligt visas nu på Göteborgs stadsmuseum, men har visats på museer i flera städer tidigare.

Målet med utställningen är att berätta om den tid då många trodde på rasbiologiska idéer i Sverige. Utställningen handlar om människo-syn, och om makt och övergrepp. Den handlar om hela 1900-talet.

– Vi berättar bland annat om hur svenska staten tvingade människor att sterilisera sig, vilket började på 1930-talet. Och att de flyttade barn från familjer som de tyckte var fel på något sätt, berättar Cajsa Lagerkvist. Hon är chef för utställningar och kommunikation på Göteborgs stadsmuseum.

Människor har delat in varandra i grupper i alla tider. Det är något vi gör både medvetet och omedvetet. I början av 1900-talet blev idéerna om att vissa grupper av människor är bättre än andra starka. Många såg det som en sanning, bland annat forskare. I Sverige startades ett ras-biologiskt institut i Uppsala år 1922. Det var det första rasbiologiska institutet i världen. Men även i dag finns tydliga tecken på att vi delar in människor i grupper, utifrån till exempel kultur och hudfärg.

– Det är frågor som vi vill ta upp i utställningen. Hur delar vi in varandra i grupper i dag? Vilka tankar om vi och dom finns i dag? Saker som har hänt förut i historien, händer ofta igen. Vi vill berätta om vilka händelser dessa tankar har lett till förut. Vi vill få fler att diskutera, och förstå hur farligt det kan vara att sortera människor på det här sättet, säger Cajsa Lagerkvist.

Ett annat mål med utställningen är att ge svar på varför vi delar in människor i olika grupper.

– Det finns inget enkelt svar. Kanske är det ett sätt för oss att tolka verkligheten. Men det som blir farligt är när man börjar säga att vissa människor är mindre värda och sämre än andra, säger Cajsa Lagerkvist.

Man säger ofta att vi måste lära oss av historien. Men gör vi verkligen det? Finns det något hopp i utställningen?

– Det hopp som finns är att vi börjar prata om det som har hänt. Det kan bli en resa mot försoning. Det har vi sett i länder som Tyskland, Sydafrika och Kambodja. Där har man pratat om det som har hänt för att förstå och komma vidare. I det finns ett hopp.

Fakta: 

Lätt svenska: Sara Hasbar

Det rasbiologiska institutet i Sverige

Var ett statligt institut för forskning om rasbiologi.

Det startades år 1922 och blev nedlagt år 1958.

Där undersökte man bland annat tusentals svenskars skallar och utseenden. De var särskilt intresserade av samer och tornedalingar, två grupper som då levde mest i norra Sverige. K

Källa: Psykmuseet.se

Ordlista

institut -et - = ställe där man håller på med forskning och undervisning

försoning -en = när man får en bättre relation igen, efter t ex konflikter

rasbiologi -n = ett akademiskt ämne som fanns förr i tiden där man studerade det som man på den tiden kallade människoraser. Man ansåg t ex att olika raser hade särskilda egenskaper

sterilisera -r -de -t sterilisera sig = göra en operation som gör att man inte kan få barn

Rekommenderade artiklar

Semester, sol och sommar i P1

Sommar i P1 började som ett radioprogram som gav tips inför semestern. Programmet har förändrats mycket, men också i dag gillar många att lyssna på det på semestern.

Från vardagskläder till festkläder

Folkdräkter är kläder som vanligt folk hade förr. Kläderna var lika i en by eller i ett område. I grann-byn kunde kläderna vara annorlunda. Det gjorde att man visste från vilken by någon kom genom kläderna de bar.

© 2019 Sesam