Sesam

”Det ligger en rikedom i vårt modersmål”

Den här veckan presenterar vi en ny krönikör i Sesam: Nilay Yelkenci. Hon är ungdomsbibliotekarie och språkcoach för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Hon tycker att det svenska samhället måste se på migranterna som en tillgång för det svenska språket.

Berätta lite om dig själv.

– Jag är född och uppvuxen i Istanbul där jag tog min kandidat-examen i sociologi. Jag flyttade till Sverige 2010 för att ta en master-examen i media- och kommunikationsvetenskap. Under tiden som jag studerade jobbade jag i en matfabrik där det strömmade arabisk musik ur högtalarna. Ni har säkert ätit en sallad som jag har gjort! Efter det har jag översatt skönlitteratur och varit lärarvikarie, samhällsinformatör, språkcoach för ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Nu jobbar jag som ungdomsbibliotekarie i Botkyrka kommun i Stockholm.

Du arbetar som språkcoach. Vad är dina bästa tips till SFI-lärare?

Annons

– Visa ett äkta intresse för den studerandes hemland och kulturerna i det landet. Jag vill understryka ordet ”kulturerna” . Jag visste inte hur jag skulle reagera när en lärare frågade mig om hur ett typiskt turkiskt bröllop ser ut. Det finns inget som är typiskt för en fest.

– Fokusera på det positiva som händer i de studerandes land. Vi vet att ni mest läser om de negativa händelserna i andra länder i världen. Det kan verkligen vara utmattande att försöka förklara för er vad som egentligen händer i våra länder.

– När jag höll språkcafé på lätt svenska för vuxna på Alby Bibliotek försökte jag lära mig några hälsnings-fraser på tigrinska. Det gjorde jag för att få hjälpa deltagare att inse att det inte alls är lätt att lära sig ett nytt språk. Det är en utmaning för alla. Det hade lika gärna kunnat vara jag som behövde lära mig tigrinska.

Du skriver i krönikan att de som har svenska som andraspråk också är med och utvecklar svenskan. Kan du berätta mer om vad du menar?

– Vi kommer inte hit bara med vårt modersmål utan också olika ord för olika begrepp och uppfattningar. Det ligger helt enkelt en rikedom i vårt modersmål. Ett ord kan vara mer än en sak. Det kan ha en intressant historia eller fylla ett särskilt syfte i ett samhälle. Vilka ord man använder kan till och med signalera att man för en särskild politisk kamp.

– Att ha ett annat modersmål än svenska innebär att ha en annan karta över saker och ting. Det påverkar ju mig när jag skriver. När jag skriver och blir delaktig i det här samhället är mitt modersmål en naturlig del av den här delaktigheten. Jag tänker först och främst med turkiska ord och begrepp. Det kan finnas situationer där jag måste introducera turkiska ord och begrepp eftersom svenskan kanske inte har deras exakta motsvarighet. Då kan de som har svenska som förstaspråk reflektera över varför de saknar det ordet jag använder eller lära sig vad det nya ord de just läste egentligen betyder!

– Det är sånt jag tänker många timmar på när jag översätter uttryck som ”skämskudde” eller ”här ligger en hund begraven” från svenska till turkiska!

Vad kommer du att skriva krönikor om i Sesam?

– Jag tipsar gärna om lättlästa böcker och serier på svenska för unga vuxna och vuxna. Jag berättar också om mina roliga äventyr med det svenska språket. Sedan kommer det blir lite tyngre ämnen såsom hbtq, heder och andra samhällsfrågor. Just nu är jag särskilt intresserad av hämnd och upprättelse som fenomen.

Ordlista

heder –n gott rykte och moral

hund här: här ligger en hund begraven = här är det något som någon försöker att dölja

hälsningsfras –en –er = saker som man säger när man träffas, t ex hej eller hej då

hbtq = homosexuella, bisexuella, transsexuella och queer

introducera –r –de –t här: börja använda

skönlitteratur –en = böcker som inte bara handlar om saker som finns på riktigt utan är skrivna på ett konstnärligt sätt

skämskudde ett sätt att säga att något är så dåligt att det är pinsamt, så att man skulle behöva gömma sig bakom en kudde när man ser det

strömma –r –de – det strömmade musik ur högtalarna = högtalarna spelade musik

syfte –t –n det fyller ett syfte = man använder det för att få ett särskilt resultat

under/stryka –stryker –strukit –strök här: jag vill understryka = jag vill säga att det är viktigt

utmattande – – = som gör en väldigt trött

vikarie –n –r = person som arbetar för någon som t ex är sjuk

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Syndabocken blir alltid den som är papperslös

Jag känner stor oro när viljan att utföra tjänstemannauppdrag och återlydnad går före viljan att följa barnkonventionen och deklarationen om de mänskliga rättigheterna, skriver Anna Olsson, psykolog flyktingbarnteamet.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu