• Med hjälp av föreställningen Al Hakawati – Historieberättaren vill man försöka försöka rädda syriska folksagor och en syrisk tradition att berätta historier.
  • Ahmad Alaydi berättar på arabiska om Asfour och hans fru Jaradeh. Deras liv kommer att förändras, när Asfour en dag får träffa kungen.
  • Helen Al-Janabi var en av många som såg föreställningen. Hon kommer från Syrien. Där är det vanligt med muntliga berättelser.
Sesam

Syriska folksagor på arabiska och svenska

Ahmad Alaydi och Peter Hagberg vill rädda en tradition av att berätta historier.

Ahmad Alaydi och Peter Hagberg håller en bok i handen. Ahmad Alaydi pratar på arabiska. Peter Hagberg pratar på svenska. De skojar om från vilket håll de ska läsa boken. Peter Hagberg vill läsa från vänster till höger. Ahmad Alaydi vill läsa på motsatt sätt. Men efter en kort stund släpper de boken och börjar berätta istället.

De börjar berätta en saga om Asfour och hans fru Jaradeh. De är fattiga. Asfour arbetar som skogs-huggare. Jaradeh vill ha ett annat liv. En dag när hon går ner till vattnet får hon se kungen som badar. Kungen tappar sin ring. En svart anka äter upp den. Men det märker inte kungen. Lite senare upptäcker kungen att han har tappat sin ring. Kungen blir arg och ledsen. Han lovar att den som kan berätta var ringen finns ska få pengar av kungen.

Jaradeh säger åt sin man att gå till kungen för att berätta var ringen finns. Det gör Asfour. Han säger att den finns i den svarta ankan. Kungen hittar ringen.

Han tror att Asfour är en trollkarl som kan se in i framtiden. Asfour får nya uppdrag av kungen. Om Asfour klarar uppdragen kommer han att få ännu mer pengar. Om han misslyckas så kommer kungen att straffa Asfour.

Syrien har en lång tradition av muntliga historier. Men nu är det krig i Syrien. Flera miljoner människor flyr från kriget där. Vad kommer hända med historierna då. Det undrar den svenska organisationen Kultur-arv utan gränser. Den vill försöka rädda historierna. Därför har organisationen startat projektet Al-Hakawati – Historieberättaren. Föreställningen med samma namn är en del av projektet. Efter föreställning får alla som sett den en bok. I boken finns 21 folksagor. Sagorna i boken finns på både arabiska och engelska. Sagorna har berättats av syrier som lever i flykting-läger i Syrien och Libanon.

Föreställningen Al-Hakawati – Historieberättaren kommer man att spela på 12 platser i Sverige. Den första föreställningen spelade man på Mångkulturellt Centrum i Fittja utanför Stockholm. Helen Al-Janabi var en av många som såg föreställningen där. Hon kommer från Syrien och känner igen historien om Asfour och hans fru Jaradeh.

– Det är en berättelse om fattiga människors liv, säger hon.

Innan Helen Al-Janabi kom till Sverige bodde hon i Damaskus. Hon berättar att om man går på kafé där så är det ofta någon som berättar historier.

– Berättelserna innehåller ofta en kritik mot den syriska regimen, säger hon.

Ahmad Alaydi berättade sagan om Asfour och Jaradeh. Han kommer från Palestina. Även där finns en stark tradition av muntliga historier. Det är en tradition som är stark i hela Mellanöstern

Ahmad Alaydi berättar att han lyssnat på sagor från sin mormor och sin mamma och pappa.

– Berättelserna handlar om våra förfäder och var vi kommer ifrån, säger han.

Historieberättaren Peter Hagberg hoppas att folk som ser föreställningen ska börja berätta mera.

– Det är ett fantastiskt sätt att vara tillsammans med andra människor, säger han.

Och så hoppas han att föreställningen ska få människor från olika länder att mötas och förstå varandra.

– De som säger att folk från andra länder är annorlunda, det är bara strunt. Vi är alla desamma, säger han.

Fakta: 

Kulturarv utan gränser

Kulturarv utan gränser är en svensk organisation. Den arbetar för att rädda kulturarv som hotas av till exempel krig, fattigdom eller natur-katastrofer.

Ordlista

ank/a -an -or = en fågel som vaggar på stjärten när den går

flyktingläg/er -ret - = en plats där många flyktingar bor

folksag/a -an -or = en gammal saga, som ofta har berättats av flera generationer och som många därför känner till

föreställning -en -ar = till exempel en teaterpjäs eller en film som visar för en publik

för/fader -fadern -fäder = en man eller män och kvinnor som levde i släkten för mycket länge sen

historieberättare -n - = en person som berättar historier

kritik -en = något som man säger eller skriver som visar att man inte tycker om någon eller något

kulturarv -et - här: kultur som funnits länge i ett samhälle, en gammal teaterscen, ett gammalt museum eller historier som ofta berättas i ett samhälle, är olika exempel på kulturarv

motsatt här: ett helt annat sätt

muntlig -t -a = som man ger genom att tala inte genom att skriva

naturkatastrof -en -er = en stor farlig händelse i naturen, till exempel till exempel en jordbävning eller en översvämning

projekt -et - = ett arbete med något speciellt som man gör under en viss tid

regim -en -er = personer eller en regeringen som har den politiska makten i ett land

skogshuggare -n - = en person som arbetar med att hugga skog

straffa -r -de -t = ge någon ett straff

strunt här: något som inte är sant

trollkarl -en -ar = en gubbe i sagor som till exempel kan få någon att försvinna eller som kan förvandla någon till ett djur eller sten

uppdrag -et - = en viktig uppgift som man har fått av någon

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu