• Många tycker att det är mysigt att besöka en gammeldags julmarknad på Skansen.
  • Även de fattiga statarna på 1920-talet försökte ha lite extra på julafton, berättar Els-Marie Ahlstrand, museipedagog på Skansen.
  • Även de fattiga statarna på 1920-talet försökte ha lite extra på julafton, berättar Els-Marie Ahlstrand, museipedagog på Skansen.
  • Skansens julmarknad är populär. Var beredd på att köa lite ...
  • Mona Wikström säljer tomtar som hon har gjort själv.
  • Sofia Långström berättar om ett julbord i mitten av 1800-talet i Hälsingland.
  • Här kan man köpa jul-bonader och presenter.
Sesam

Julmarknad med traditioner på Skansen

Runt om i landet finns det julmarknader i december. Många tycker att det är mysigt att gå på en gammeldags julmarknad. En av de mest populära är Skansens julmarknad i Stockholm. När Sesam kommer är det redan långa köer. Innanför grindarna står en kör och sjunger jul-sånger. Vi lyssnar en stund, men går vidare till Skansens torg.

Tomtar överallt

På torget finns många små bodar. Man har tänt eldar på torget. Röken far i den kyliga vinden.

Vid en bod träffar vi Mona Wikström. I hennes bod finns tomtar överallt. Tomtarna är i alla storlekar och i alla färger.

Mona Wikström berättar att hon och en kompis gör alla tomtar själva.

– Det har blivit många kvällar och nätter, säger hon med ett leende.

Gillar galna tomtar

Hon och kompisen brukar stå på olika julmarknader och sälja sina tomtar. Det är tionde året som de står på Skansens julmarknad.

– Folk gillar tomtar, säger Mona Wikström. De gillar galna tomtar …

Famnen full

Mona Wikströms tomtar ser verkligen lite galna ut. En del har jätte-långa ben, andra är rosa istället för röda.

Mona Wikström säger att affärerna går bra. Många turister köper tomtar.

– Åh, italienare! säger hon med ett skratt. De är tokiga i tomtar. De räknar upp alla släktingar som ska få, och tar hela famnen full.

”Inga fler tomtar!”

Hon berättar roat:

– Män gillar inte tomtar lika mycket som kvinnor gör. När ett par närmar sig vår bod kan jag höra vad de säger till varandra. Mannen ropar: nej inga fler tomtar! Vi har ju redan huset fullt. Då svarar kvinnan: ja, men inte just den här tomten…

Mat och hantverk

På julmarknader kan man ofta köpa olika sorters hantverk. I en bod på Skansen kan man köpa same-slöjd. I en annan bod kan man köpa rökt korv och kött. En tredje bod säljer inlagd sill. En stor bod säljer saffransbröd. Det doftar ljuvligt. Flera bodar har lotterier.

Jul på 1800-talet

Skansens julmarknad är inte bara försäljning. Eftersom Skansen är ett museum visar man också hur människor firade jul förr i tiden.

I en gård från Hälsingland har man dukat upp ett julbord. Skansens musei-pedagog Sofia Långström säger:

– Så här firade man jul på gården i mitten av 1800-talet.

Ett ljus för var och en

Sofia Långström berättar för oss om julbordet.

– Vi är inne hos farmor och farfar på gården. De har dukat upp för elva personer. Det kan man se på ljusen. Det är elva ljus. Ett ljus för varje person. Till vardags hade man inte så här många ljus. Då satt man nära elden.

Har ett överflöd

Sofia Långström berättar att man inte åt upp brödet som låg på bordet. Det skulle visa att man hade mer bröd än man behövde äta.

– Det var likadant med smöret. Ofta sålde man det mesta smör man gjorde. Man behövde pengarna. Men här har man mycket smör själv. Det visar på att man har ett överflöd, berättar hon.

Lätt att tugga

Lutfisk var fest-mat.

– Det mesta man åt var grovt och kompakt. Lutfisken var lätt att tugga.

Kalvstek i norr

På bordet finns något som ser ut som skinka. Men det är det inte, berättar Sofia Långström.

– Man hade sällan skinka så här långt norrut som i Hälsingland. Man höll mest betande djur som får och kor. Här bjöd man på kalv-stek. Man kanske inte hade råd att hålla en kalv under vintern, speciellt om det var en tjurkalv som inte skulle ge mjölk senare.

Söt välling med kanel

Till efterrätt åt man korn-gryns-välling med kanel.

– Den hade kokat länge och mjölksockret gjorde den söt. Det här var innan man hade lärt sig få socker ur betor i Sverige. Det enda socker som fanns var från socker-rör. Det importerade man och det var alldeles för dyrt för de flesta, berättar Sofia Långström.

Fattiga statare

Vi går förbi alla bodarna igen. Nu är det mycket folk på torget. Folk köper kaffe och glögg och saffransbröd. Inne i ett hus träffar vi på Els-Maria Ahlstrand. I det här huset bodde statare förr. Här har man dukat upp ett julbord från 1920-talet.

Statarna var fattiga. De arbetade för mat och husrum och fick ingen lön.

– I det här rummet bodde bara paret Karlsson. Barnen hade redan flyttat hemifrån. Men i rummet intill bodde en familj med sex barn, berättar Els-Marie Ahlstrand.

Sen julmiddag

Hon berättar att mannen jobbade på julafton och kom hem sent. Då åt man sin julmiddag.

– De har gjort skinka på bogfläsket. Allt annat på den slaktade grisen sålde man för att få in lite pengar. Fru Karlsson hade bakat vört-bröd. På herrgården bryggde man öl, och därifrån fick de säkert en kanna vört till baket. Smöret hade man säkert också fått lite extra från herrgården. Statare hade aldrig tillräckligt med grädde själva för att göra smör. Till maten drack man svagdricka, säger Els-Maria Ahlstrand.

Kanske lite kaffe

Hon berättar att till vardags åt man mest stekt salt sill och fläsk med potatis. Man hade inte råd med något annat. Den enda gröt man åt var vattgröt.

– Men på julafton hade man kanske gjort risgrynsgröt. Det var riktig festmat. Man kanske också hade köpt riktiga kaffe-bönor och kunde koka lite kaffe. Julklappar till barnen var inte vanligt. Kanske fick de ett mjukt paket med ett par hemstickade vantar i.

Spelmansmusik

När vi går vidare hör vi spelmansmusik från en av gårdarna. Vid ingången till Skansen står kören med kvinnor kvar och sjunger julsånger. Köerna är fortfarande långa.

Fakta: 

Skansen

är ett fri-lufts-museum med djur-park

ligger på Djurgården i Stockholm

har 140 hus från olika tider och olika delar av landet

visar hur människor levde och arbetade förr.

Ordlista

bet/a -an -or här: socker-betor, en rotfrukt som innehåller mycket socker

bod -en -ar här: ett litet hus där man har och säljer saker

bogfläsk -et = kött från grisens fram-kropp (man kan förstås inte göra skinka av bogfläsk, men man kan äta bogfläsk istället för skinka)

famn -en -ar hon har famnen full av tomtar = hon håller så många tomtar som hon kan bära i sina armar

fara, far, for, farit här: röken far i den kyliga vinden = röken åker omkring i den kyliga vinden

friluftsmuse/um -et -er = ett museum utomhus (men ibland med hus som man kan gå in i)

gammeldags en gammeldags (eller gammaldags) julmarknad = en julmarknad som man hade redan för länge sedan, förr i tiden

glögg -en = en varm, söt dryck av vin med nötter och russin

grind -en -ar = som en dörr, men oftast utomhus – en in-gång eller ut-gång

hemsticka/d -t -de vantarna är hemstickade = någon har stickat vantarna hemma (inte t ex i en fabrik)

herrgård -en -ar = ett sorts stort hus där ägaren till ett stort lantbruk bodde

husrum -met han får husrum = han får en bostad, kanske för en kort tid

Hälsingland = ett landskap i södra Norrland (mitt i Sverige)

inlag/d -t -da här: inlagd sill = salt sill som har legat i en burk med ättika, socker och kryddor i några dagar (eller längre)

julbord -et - = ett bord med all jul-maten på

korngryns-välling -en = välling av gryn av sädes-slaget korn

kylig -t -a = lite kall

ljuvligt det doftar ljuvligt = det luktar fantastiskt gott

lutfisk -en = torkad fisk som man lägger i lut (natrium-hydroxid), kokar och äter med vit sås, potatis och ärter

museipedagog -en -er = en person som arbetar på ett museum och informerar och lär ut saker

risgrynsgröt -en = gröt av ris och mjölk

saffransbröd -et - = söta bullar med den gula kryddan saffran i

sameslöjd -en = traditionellt samiskt hantverk

skink/a -an -or här: en skinka = halva grisens rumpa (som man brukar koka och steka i ugnen med senap till jul)

spelmansmusik -en = en sorts nordisk folk-musik som man dansar till

spraka -r -de -t elden sprakar = elden låter som en eld

statare -n - fattiga arbetare som fick mat och bostad men ingen lön

svagdricka -n = en dryck med malt (korn som har fått gro och sedan rostats)

tjurkalv -en -ar = en kalv som är en hane (= en tjur)

vattgröt -en = gröt av råg-mjöl

vörtbröd -et = bröd med malt (korn som har fått gro och sedan rostats)

överflöd -et de har ett överflöd = de har mer än de måste ha

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Som att läsa Uppdrag granskning

Den 26 februari 2002 dog 19-årige Radu Acsinia. Han blev skjuten i Rinkeby tunnelbanestation. Han skjuts ner med elva skott, de sista i huvudet från nära håll. Tre kurdiska bröder, Orhan, Önder och Özkan Yildiz och deras kusin Ayhan Yildiz, döms för mordet. När Svea hovrätt tar upp målet igen erkänner Orhan mordet. Orhan säger att hans två bröder Önder och Özkan inte varit med. Men ingen domstol bryr sig om erkännandet. De fyra unga männen döms till stränga straff.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu