”Det var väldigt viktigt för mig när jag var barn att få vara svensk” | Sesam
Karin Frimodig

Fördjupning


Karin Frimodig
  • Pooneh Rohi känner sig hemma i Iran. Men hon skulle aldrig kunna bo där.
  • Pooneh Rohi kom till Sverige när hon var sex år. Hennes liv liknar på många sätt den unga kvinnan i bokens liv.
  • I boken Araben finns två historier. Den ena handlar om en ung kvinna. Den andra handlar om en äldre man. Båda kommer från Iran.
Sesam

”Det var väldigt viktigt för mig när jag var barn att få vara svensk”

Pooneh Rohi har skrivit en bok om en ung kvinna och en äldre man. Kvinnans liv liknar författarens på många sätt.

Jag har ett starkt band till Iran. Jag känner mig hemma när jag kommer dit. Men jag skulle inte kunna bo där”, säger Pooneh Rohi.

Hon har varit Iran många gånger. Där finns mycket som hon tycker om. Hon tycker om smakerna och dofterna och värmen. Hon tycker om att träffa släkt och vänner. Men hon skulle aldrig klara av att flytta till Iran. Hon berättar om myndigheter som inte fungerar. Om man ber om ett papper är det inte som i Sverige att man får det direkt. Man kan behöva besöka myndigheten flera gånger. Ibland kan man behöva betala pengar för att få pappret.

Kom till Sverige när hon var sex år

Pooneh Rohi kom till Sverige från Iran när hon var sex år. Hennes liv liknar på många sätt kvinnan i bokens liv. Kvinnan i boken heter Yasaman. Hon studerar på Stockholms universitet. När hon är klar med sin utbildning vill hon doktorera. Yasaman är ihop med en svensk kille. Hon äter köttbullar. Hon vet hur man beter sig i det svenska samhället.

Pooneh Rohi har också studerat på Stockholms universitet. Nu doktorerar hon. Hennes forskning handlar om iranska språk. Hon har lyckats bra i det svenska samhället. Men hon känner sig ändå rotlös. Hon hade velat få behålla mer av den iranska kulturen när hon växte upp. Men samtidigt få bli svensk. Men hon tycker inte att det gick. För att bli svensk var hon tvungen ge upp det iranska. Det gick inte att ha både en svensk identitet och en iransk identitet. Hon var tvungen att välja. Hon valde det svenska för att hon förstod att det var mer värt.

– Det var väldigt viktigt för mig när jag var barn att få vara svensk, säger hon.

Nu när hon är vuxen får hon ofta höra av sina svenska kompisar att hon är mer svensk än dem.

– Jag befinner mig ofta i situationer där jag är den som försvarar Sverige, säger hon.

Bättre i USA

Hon tycker att det finns mycket i USA som är dåligt. Men en sak är bättre där tycker hon. Det verkar vara lättare att få bli amerikan och samtidigt ha kvar en annan kulturell identitet. Sådana här tankar finns också i boken. Det är Yasamans kompis som har dem.

Kompisen säger att i Sverige måste man dela upp sin identitet. ”Man är trettio procent turk och sjuttio procent svensk om man vill. Eller man är femtio procent arab och femtio procent svensk.” ”Men i USA är du hundra procent amerikan och hur många procent du vill av nåt annat.”

Mannen i boken

Mannen i boken är kvinnans motsats. Han vet inte hur man beter sig i det svenska samhället. I boken kallas han hela tiden för Araben.

– Araben är invandraren som inte vet hur man beter sig. Han som inte vet hur man står i rulltrappan eller som pratar för högt på bibliotek, säger Pooneh Rohi.

Mannen har varit i Sverige lika länge som Yasaman. Men han kom hit när han var vuxen. I Iran är han utbildad till civil-ingenjör. Men i Sverige räknas inte hans utbildning. Här måste han först läsa in gymnasiet på komvux. Sen måste han studera till civilingenjör en gång till. Till slut lyckas han fått ett arbete. Men när företaget behöver säga upp folk är han en av de första som får sluta.

Ett högt pris

Pooneh Rohi tycker att de som kommer till Sverige när de är vuxna får betala ett högt pris.

– De ger upp väldigt mycket av sig själva. De kommer hit där deras rätt till jorden ifrågasätts. Den enda trösten är att det går bra för barnen, säger hon.

Pooneh Rohi berättar om sina egna föräldrar och om andra äldre iranier som kom till Sverige som vuxna. Många har mött mycket rasism på sina arbetsplatser. De får inte vara med och bestämma saker. De får de sämsta arbets-uppgifterna. Svenskarna går ihop. De delar upp de bästa arbetsuppgifterna mellan sig.

Hon berättar om vänner i hennes egen ålder. Vänner som kom till Sverige som barn men inte får jobb. Sen byter de namn och då får de jobb. I framtiden hoppas hon att synen på personer med utländsk bakgrund ska ändras. Hon hoppas att utländsk bakgrund inte ska vara något konstigt eller något som anses sämre.

– Jag vill att det ska vara som att komma från Skåne, eller Göteborg eller Norrland, säger hon.

Ordlista

arbetsuppgift -en -er här: något som man måste göra på ett arbete

doktorera -r -de -t = studera till forskare

identitet -en -er = hon har en svensk identitet = hon känner sig som en svensk

komvux = en skola där vuxna kan läsa ämnen som finns i grundskolan eller på gymnasiet

rotlös -t -a hon är rotlös = hon känner sig inte hemma någonstans

Rekommenderade artiklar

SKROCK SKA GE LYCKA

Spottar du tre gången när du ser en svart katt? Då är du vidskeplig och skrockfull.

© 2019 Sesam